Varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto, och bara tre av tio har 50 000 kronor eller mer tillgängligt i ett sådant sparande. Det visar Finansinspektionens kartläggning av svenskarnas sparande, byggd på registerdata för 2020 till 2023 och den mest heltäckande som gjorts sedan 2007.
Siffran handlar inte bara om vad den enskilde har råd med. Den handlar också om hur sparandet är organiserat. Den som sparar det som blir över vid månadens slut sparar ett belopp som varken har en storlek eller ett slutdatum, och som därför aldrig kan stämmas av mot något. Den som i stället börjar med målbeloppet får en månadssumma att dra av först, och en tidpunkt då den ska vara framme.
Varför det som blir över sällan blir något
Ett restbelopp har en egenskap som gör det svårt att bygga på: det är alltid rimligt. Blev det 300 kronor över i mars är 300 kronor vad som fanns. Blev det noll i april var det ingens fel. Eftersom det aldrig fanns en summa att missa går det heller inte att upptäcka att sparandet halkat efter, och en avvikelse som inte syns rättas inte.
Ett uttalat mål vänder på ordningen. Målbeloppet och tidpunkten ger tillsammans en månadssumma, och den summan är ett tal som går att jämföra med utfallet. Missar du en månad vet du hur mycket du ligger efter och vad det kostar att ta igen. Det är hela skillnaden, och den är administrativ snarare än ekonomisk.
Tre mål som återkommer är en kontantinsats, en buffert och ett sparande till barn. De ser lika ut på ytan men skiljer sig i det som avgör hur de ska räknas: hur lång tid som finns, och därmed hur mycket avkastningen hinner göra.
Tre uppgifter gör målet räknebart
För att ett sparmål ska gå att räkna på behövs beloppet, tidpunkten och en uppfattning om vad pengarna tål under tiden. Den sista punkten är den som oftast hoppas över. Finansinspektionen drar gränsen vid tidshorisonten och skriver att pengar du inte behöver de närmsta fem till tio åren kan investeras på börsen. Pengar som ska användas tidigare hör alltså inte till samma kategori, oavsett hur börsen gått den senaste tiden.
Med de tre uppgifterna på plats är resten aritmetik. Du kan räkna ut ditt eget sparmål genom att fylla i målbelopp, startkapital, antagen avkastning och antal år, så faller månadsbeloppet ut. Nedan går vi igenom vad som är rimligt att fylla i för vart och ett av de tre målen, och var det går fel.
Kontantinsatsen: taket flyttades i våras
Den vanligaste uppgiften om kontantinsats är sedan i våras föråldrad. Fram till den 31 mars 2026 fick ett bolån uppgå till högst 85 procent av bostadens värde, vilket gav en kontantinsats på minst 15 procent. Sedan den 1 april 2026 gäller lagen om begränsning av bostadskrediter, som i 4 § sätter taket till högst 90 procent. Kontantinsatsen är därmed minst 10 procent.
Skillnaden är stor i kronor. För en bostad på tre miljoner kronor betydde den gamla ordningen 450 000 kronor i kontantinsats. Nu är kravet 300 000 kronor, alltså 150 000 kronor lägre. Räknat som ett femårigt sparmål är det skillnaden mellan 7 500 och 5 000 kronor i månaden vid noll procents avkastning.
Två saker bör läsas tillsammans med taket. Lagen riktar sig till kreditgivaren och sätter en gräns för hur mycket som får lånas ut. Den ger ingen rätt att låna 90 procent. Banken gör en egen kreditprövning och kan landa lägre. Vidare räknas belåningsgraden enligt 13 § på det marknadsvärde som gällde när bostaden förvärvades, och en omvärdering får normalt göras tidigast fem år senare. En allmän prisuppgång på bostäder utvidgar alltså inte låneutrymmet på egen hand.
Till målbeloppet hör också det som ska betalas vid tillträdet. Köper du en villa eller ett radhus med äganderätt tas stämpelskatt ut för lagfarten med 1,5 procent för en fysisk person, räknat på det högsta av köpeskillingen och föregående års taxeringsvärde, plus en expeditionsavgift på 825 kronor. Behövs nya pantbrev kostar de 2 procent av inteckningsbeloppet plus en expeditionsavgift på 375 kronor per inteckning, enligt Lantmäteriet. På ett köp om tre miljoner, där köpeskillingen är det högsta beloppet, blir lagfarten 45 825 kronor. Vid köp av bostadsrätt tillkommer ingen stämpelskatt, eftersom lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter gäller förvärv av fast egendom och tomträtter. Föreningen kan i stället ta ut en pantsättningsavgift om stadgarna tillåter det.
Ett sista tal som hör hemma i planeringen är amorteringen, som börjar efter att målet nåtts. Ett lån på 2 700 000 kronor med en belåningsgrad över 70 procent ska enligt 7 § amorteras med minst 2 procent per år, alltså 54 000 kronor eller 4 500 kronor i månaden, utöver räntan. Det tidigare skärpta amorteringskravet för hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten finns inte längre.
Bufferten är den enda summan du kan räkna fram underifrån
Kontantinsatsen bestäms av bostadens pris. Bufferten bestäms av dina egna utgifter, vilket gör den till det enda av de tre målen där beloppet går att härleda i stället för att gissas. Finansinspektionen skriver att du ”kan till exempel sikta på att spara ihop till en buffert som täcker två till tre månaders nödvändiga utgifter”, och lägger uttryckligen till att storleken beror på hur du lever och vad du klarar av att lägga undan.
Nödvändiga utgifter är inte samma sak som lönen. Det är hyra eller boendekostnad, mat, försäkringar, resor till arbetet och andra poster som ligger kvar även en månad utan inkomst. Konsumentverkets budgetkalkyl, som Finansinspektionen hänvisar till, räknar fram summan utifrån hushållets sammansättning.
Antag som räkneexempel att de nödvändiga utgifterna landar på 18 000 kronor i månaden. Beloppet är valt för exemplets skull och säger ingenting om vad som gäller för ett enskilt hushåll. Buffertmålet blir då 36 000 till 54 000 kronor. Väljer man mitten, 45 000 kronor, och sätter tidpunkten till 18 månader krävs 2 500 kronor i månaden utan någon avkastning alls. Att räkna bufferten utan avkastning är rimligt, eftersom pengarna behöver stå på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti för att kunna användas när de behövs.
Finansinspektionen sätter också en ordning mellan målen: har du ingen buffert i dag bör den prioriteras före ett långsiktigt sparande i fonder och aktier. Vill du läsa mer om hur ett litet sparande kan komma igång har vi en genomgång av hur du börjar spara med små belopp.
Barnsparet: här gör antagandet jobbet
Ett sparande till barn har den längsta horisonten av de tre, och det ändrar vad som styr utfallet. Ta 500 kronor i månaden i 15 år. Insättningarna uppgår till 90 000 kronor. Med fem procents antagen årlig avkastning och månadsvis kapitalisering växer det till omkring 133 600 kronor. Med sju procent blir det omkring 158 500 kronor. Mellan de två antagandena skiljer nästan 25 000 kronor, mer än en fjärdedel av vad som betalats in.
Båda talen är beräknade utan avgifter och utan skatt, och ingen av procentsatserna är en prognos. De är antaganden, valda för att visa hur känsligt resultatet är. Vilken avkastning ett sparande faktiskt ger vet ingen på förhand, och historisk utveckling säger inget säkert om framtiden.
På ett investeringssparkonto är sparande upp till 300 000 kronor skattefritt från och med inkomståret 2026, medan schablonintäkten på överskjutande belopp är 3,55 procent och skatten på den 30 procent, enligt Skatteverket. Grundnivån gäller enligt Skatteverket ”det sammanlagda sparandet du har på investeringssparkonto, kapitalförsäkring och PEPP-produkt”, alltså per person och inte per konto. Vem kontot står på avgör därför hur barnsparet räknas. Står det i ditt namn delar det grundnivå med ditt eget sparande i de formerna. Står det i barnets namn är barnet en egen innehavare med en egen grundnivå. Vilken ägarform som passar avgörs av mer än skatten och beror på situationen. Kommande års procentsats styrs av statslåneräntan och går inte att förutse.
Finansinspektionen behandlar barnsparande i en egen genomgång och håller samma ordning där: familjens buffert först, långsiktigt sparande sedan. Samma femårsgräns gäller, alltså att pengar barnet ska ha som vuxen och som inte behövs de närmsta fem till tio åren kan placeras med risk.
Kort mål, långt mål, och var osäkerheten sitter
Ställer man de tre exemplen bredvid varandra syns ett mönster som är värt mer än summorna var för sig. För att jämförelsen ska säga något måste målen mätas i samma storhet, alltså i vad antagandet gör med månadsbeloppet. Kontantinsatsen på 300 000 kronor kräver 5 000 kronor i månaden på fem år utan avkastning. Räknar man i stället med två procent sjunker månadsbeloppet till 4 758 kronor, alltså 242 kronor mindre, eller knappt fem procent. Barnsparmålet på 133 600 kronor kräver 500 kronor i månaden vid fem procents antagen avkastning och omkring 421 kronor vid sju procent. Två procentenheter flyttar där 78 kronor i månaden, alltså mindre räknat i kronor, men knappt 16 procent av månadsbeloppet mot knappt fem procent på det korta målet, alltså ungefär tre gånger så stor andel. Mätt på slutvärdet i stället blir samma steg nästan 25 000 kronor, men den siffran är ett kapitalbelopp och går inte att ställa mot ett månadsbelopp.
Slutsatsen är att osäkerheten byter plats med tiden. På korta mål gör månadsbeloppet nästan hela jobbet, och avkastningen är för liten för att rädda en plan som är underfinansierad. Går ekvationen inte ihop finns bara två reglage: summan eller datumet. På långa mål är förhållandet det omvända, och då är det avkastningsantagandet som bär resultatet, samtidigt som det är den enda ingången ingen kan veta något om. Därför är det på de långa målen det är mest meningsfullt att räkna både en låg och en hög siffra och se hur brett utfallet blir.
Det förklarar också varför ett femårigt bostadsmål och ett femtonårigt barnspar sällan hör hemma i samma sparform. Vill du läsa mer om hur ett automatiskt månadssparande sätts upp har vi en genomgång av månadssparande i praktiken, och en om när ett automatiserat sparande inte passar, vilket ofta är just när tidshorisonten är kort.
Vanliga frågor
Hur stor kontantinsats behöver jag till en bostad?
Minst 10 procent av bostadens värde sedan den 1 april 2026, eftersom bolånet får uppgå till högst 90 procent enligt 4 § lagen om begränsning av bostadskrediter. Uppgiften 15 procent, som fortfarande förekommer i äldre guider, bygger på den ordning som gällde till och med den 31 mars 2026. Taket är en gräns för kreditgivaren och innebär inte att du har rätt att låna hela beloppet. Köper du en fastighet tillkommer stämpelskatt och eventuella pantbrev vid tillträdet.
Ska bufferten räknas in i sparmålet till bostaden?
De två målen har olika syften och olika tidshorisonter, och en buffert som används till kontantinsatsen är förbrukad när den oförutsedda utgiften kommer. Finansinspektionen anger ordningen att bufferten kommer först och det långsiktiga sparandet sedan. Hur du väljer att lägga upp det beror på din situation.
Vad händer om jag inte når målet i tid?
Ett mål som räknats fram har fördelen att avvikelsen är mätbar. Ligger sparandet efter går det att se hur mycket, och att välja mellan att höja månadsbeloppet, flytta fram tidpunkten eller sänka målbeloppet. Ett sparande utan uttalat mål ger inte den informationen, eftersom det saknas en nivå att jämföra med.
Räkneexemplen i den här artikeln är beräknade med månadsvis kapitalisering och utan avgifter och skatt, om inget annat anges. Sparkalkylatorn räknar i stället målbeloppet efter schablonskatt, vilket ger ett högre månadsbelopp än exemplen här när sparandet överstiger den skattefria grundnivån. Belopp och satser för stämpelskatt, amorteringskrav och schablonbeskattning kontrollerades hos respektive myndighet den 5 augusti 2026.
Senast faktagranskad: 5 augusti 2026